Stackars lilla butiksbiträde

Ännu en lång dag på Polarn är över. Är alltid så härligt att stänga glasdörrarna och låsa. Veta att inga mer kunder kommer in. Haha. Det blir så härligt tyst bara.

Idag hade jag världens otrevligaste kund. Som typ tog ut all sin anger på mig. Hon frågade om en tunika i storlek 18 månader, jag visade henne 92:an (18-24 mån) men då sa hon snorkigt att hon skulle ha 18 MÅNADER, alltså var storlek 92 för stor. Jag fick springa bort till vårt lager. Ett lager som ligger en rejäl springtur bort. Väl där insåg jag att vi sålt slut i stl.86 (12-18 mån). Det är en av våra poppis-storlekar btw (intresseklubben antecknar). Fick snällt förklara för kunden att de är slutsålda, varpå hon börjar gnälla om hur hon faktiskt var inne igår och vi hade två stycken, och att inga kläder fanns i storlek 86...bla bla bla. Sluta gnäll. Det är inte mitt problem om storlekarna inte finns. Det är en butik och hela tanken är att kläderna ska ta slut. Kläderna som säljs är på automatåterbeställning och kommer in i butik igen, jag lovar. Jag gör mitt bästa - springer, letar, lyssnar på kunder, förklarar, klättrar på stegar, viker, hänger, pleasar, thank youar, helloar, lyssnar på samma cd-skiva vareviga dag i tre månader och LER så att jag har ont i kinderna när jag kommer hem på kvällen.

Är det för mycker begärt av en kund att säga TACK! Eller bara se mig, butiksbiträdet, som en person...som man INTE kan säga vad som helst till. Jag har faktiskt också känslor, haha.

Sen finns det ju massa gulliga kunder också. Som kommer och hälsar på flera gånger i månaden. De kunderna gillar jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0