tildailondon

Så känner jag mig nu. Jobbat hela dagen, kom hem vid 23. Kämpat med alla kunder, den ena jobbigare än den andra. Helt otroligt, men vissa dagar är butiken bara full av weirdos. Folk som vänder upp och ner på precis allting. Folk som låter sina barn springa omkring nakna och skrika. Folk som klagar. Folk som förväntar sig att jag ska göra allt. Torka spya och plocka upp deras ungars skitiga strumpor. Folk som trycker upp bajsblöjor i ansiktet på mig för att jag ska gå och kasta den. SERIÖST. Gå ut och kasta din unges äckliga bajsblöja i soptunnan själv. J*vla bortskämda människa.

Nu är det inte så att alla människor är hemska. Verkligen inte. Det finns härliga stunder då man har tid att prata med en kund som verkligen uppskattar ens tid. Det finns barn som glatt vinkar både hej och hejdå. Det finns sexmånaders tvillingflickor som bara är helt bedårande.

Men idag har det inte funnits tid för några sådana studer och de gulliga barnen har lyst med sin frånvaro. I'm sorry but that's the case. Och imorgon lär inte bli något bättre. Det är ju lördag for heavens sake. Värsta dan. Här kan vi snacka skrikiga ungar, glassfläckar, griniga föräldrar och rena rama shoppinghelvetet.

Varför jobbar jag på PO.P nu igen? Kan någon påminna mig? I seem to have forgotten.

Jag kanske skriver något imorgonkväll. För imorgonbitti hinner jag inte. Jag ska upp kl. 6 för att öppna. Why me? Why me?

/M