Lyxproblem
Sitter på köksgolvet. Lyssnar på musik HÖGT, sådär högt som man bara kan ha när man är ensam. Wonderful. Jag kommer sakna det här med att slippa ta hänsyn till andra när man är hemma. Jag kan göra PRECIS vad jag vill. Fab.
Sitter som sagt här och försöker packa ner sommaren i en blå väska. OMG vad mycket jag samlat på mig under de här månaderna i Sthlm, helt sinnes. Men det ska nog gå. Pappa är ju här nu, vilket innebär 2 stora väskor. Ett extra stort + är att Pappa har SAS guldkort så jag behöver inte oroa mig över väskans vikt at all. Helt sjukt skönt. Alltså får jag nog med alla mina skor, dator, kamera, KLÄDER m.m. hem till mitt andra hem i London.
Det var egentligen det jag skulle skriva om. Det här med att ha två hem. Eller. Ja, så känns det faktiskt nu. London känns hemma för där har jag hela familjen. Sen kommer ju Sthlm alltid vara hemma, no doubt about it. Att vara vuxen men samtidigt bo hemma och ha möjligheten att välja mellan att bo själv i Sverige eller med familjen i London är ett sant privilegium. Vilken lyx egentligen. Men ack så jobbigt det kan vara. Bättre var det förr när Mamma o Pappa kunde tvinga mig till att bo i ett land. Nu har jag valmöjligheten och i och med att jag väljer ett land så väljer jag automatiskt bort ett annat och framförallt personerna som råkar bo där. Fyyyyy. Jag vill inte. Men jag har kommi fram till en sak. Att verkligen ta vara på tiden. Att njuta av nuet och försöka att inte tänka o oroa sig så mycket inför framtiden. Att vara nöjd med det man gör nu.
Med ett smått förvirrat inlägg och väldigt kloka ord snart publicerade ska jag nu ta en promenad i det soliga vädret. Härligt. Sen blir det en sväng in till stan och en mysig kväll med en kompis.
Puss Puss Puss
Sitter som sagt här och försöker packa ner sommaren i en blå väska. OMG vad mycket jag samlat på mig under de här månaderna i Sthlm, helt sinnes. Men det ska nog gå. Pappa är ju här nu, vilket innebär 2 stora väskor. Ett extra stort + är att Pappa har SAS guldkort så jag behöver inte oroa mig över väskans vikt at all. Helt sjukt skönt. Alltså får jag nog med alla mina skor, dator, kamera, KLÄDER m.m. hem till mitt andra hem i London.
Det var egentligen det jag skulle skriva om. Det här med att ha två hem. Eller. Ja, så känns det faktiskt nu. London känns hemma för där har jag hela familjen. Sen kommer ju Sthlm alltid vara hemma, no doubt about it. Att vara vuxen men samtidigt bo hemma och ha möjligheten att välja mellan att bo själv i Sverige eller med familjen i London är ett sant privilegium. Vilken lyx egentligen. Men ack så jobbigt det kan vara. Bättre var det förr när Mamma o Pappa kunde tvinga mig till att bo i ett land. Nu har jag valmöjligheten och i och med att jag väljer ett land så väljer jag automatiskt bort ett annat och framförallt personerna som råkar bo där. Fyyyyy. Jag vill inte. Men jag har kommi fram till en sak. Att verkligen ta vara på tiden. Att njuta av nuet och försöka att inte tänka o oroa sig så mycket inför framtiden. Att vara nöjd med det man gör nu.
Med ett smått förvirrat inlägg och väldigt kloka ord snart publicerade ska jag nu ta en promenad i det soliga vädret. Härligt. Sen blir det en sväng in till stan och en mysig kväll med en kompis.
Puss Puss Puss
Kommentarer
Postat av: Emma
haha ja det där kallar jag lyxproblem!!! Mer blogginlägg nu tack när du är o Ldn! Kikar in här varje dag!!! Puss
Trackback
